Välkommen till Havsinsikt

Kan man se om en algblomning är giftig?

Nej, det går inte att med blotta ögat se om en algblomning är giftig. För att veta om en algblomning är giftig måste vattenprover tas och proverna analyseras i ett laboratorium. För att hålla sig uppdaterad om badvattenkvalitén, och eventuellt rådande badförbud på grund av algblomning där man badar, är det viktigt att läsa på kommunens hemsida.

Foto: © 2014 Patrik Nylin, Blekinges sydkust.

Varför har blåmusslorna försvunnit där jag badar?

Forskare har kommit fram till att den främsta anledningen till att blåmusslor har minskat på grunda bottnar de senaste 20 åren är på grund av den pågående klimatförändringen, i möjlig kombination med övergödningen av havet.

Klimatförändringen ger extrema väderhändelser som gör det svårt för musslorna att överleva på grunt vatten. Så som kraftig nederbörd på kort tid späder det salta havsvattnet och vattnet blir för sött för musslorna. Kraftig nederbörd ökar också tillförseln av näringsämnen och organiskt material som i sin tur leder till sämre syrgasförhållanden för musslorna. Långa perioder med högtryck och torka torrlägger musslorna och ger för höga vattentemperaturer.

Tillkommer gör den pågående övergödningen av havet som kraftigt ökar tillväxten av fintrådiga alger på grunda bottnar. Algerna lägger sig likt ett täcke på botten och skapar en ogynnsam miljö för musslorna.

Källa: Havsutsikt 1/2022, forskning Göteborgs Universitet.

Foto: © 2014 Hans Hillewaert

Hur stor kan en röd brännmanet bli?

Den röda brännmaneten Cyanea capillata finns längs Sveriges västkust och en bit in i Östersjön. Den kan bli hela två meter i diameter med trådar upp till 40m långa. Men för att bli så stor krävs det att den lever ett liv långt från land där den inte riskerar att fastna i grunda vikar där den skadar sin kropp och trådar. De stora brännmaneterna påträffas därför i de stora kalla haven, exempelvis norra Atlanten och norra Stilla havet. 

Foto: Linda Parkefelt, Skånes östkust.

Det ser ut som att vattnet "kokar", vad beror det på?

Det beror på att ett stim småfisk krockar mot vattenytan, därav krusningen av ytan. Detta gör de då de blir jagade mot ytan av större fiskar som vill äta upp dem. När den mindre, jagade fisken kommer till ytan finns det ingenstans att ta vägen och de krockar med vattenytan. Ibland kan man se fiskar hoppa upp ur vattnet. Detta för att undkomma att bli någon annans fisks byte.

Foto: Linda Parkefelt, Gullmarsfjorden.

Vad kan jag göra för att havet skall må bra?

Det som görs i och vid havet påverkar havet. Det är därför viktigt att tänka på vad man gör när man befinner sig i och vid havet. Var noga med att slänga skräp på anvisade platser och var försiktig när du badar, kör båt, fiskar och dyker så att du inte stör eller skadar miljön och det som lever i havet.

Även aktiviteter längre upp på land påverkar havet då det som finns på land förs till havet med regnvattnet. Tänk på att lämna in kemikalier och läkemedel på anvisade platser, att använda tvättmedel och gödningsmedel sparsamt samt att välja miljövänliga produkter när möjligt.

Foto: Anders Larsson, Skånes västkust.

Vad gör man när man bränt sig på en manet?

Alla maneter har så kallade nässelceller. Det är dessa som "bränner" oss när vi kommer i kontakt med manetens trådar. När du bränt dig, häll vinäger på det brända området. Vinäger inaktiverar nässelcellerna och gör att de inte kan bränna oss mer. Vinäger lindrar också den bränning i huden som redan är gjord.  Efter applikation av vinäger är det riskfritt att beröra, tvätta och skrapa bort trådar från det brända området.

Alla maneters nässelceller fungerar likadant oavsett var i världen maneten lever, därför spelar det ingen roll om man har bränt sig på en manet i varma, tropiska vatten eller längs Sveriges kust, behandlingen för att lindra och förhindra ytterligare bränning är densamma. Ha därför alltid en flaska vinäger med dig till stranden när du skall bada!

Foto: Anders Carlsson, Skånes östkust.

Varför är ålgräs viktigt?

Ålgräs formar ålgräsängar på grunda bottnar. Dessa ängar är viktiga då de erbjuder livsmiljöer och skydd för många djur, samt utgör barnkammare och skafferi för livet i havet. Den biologiska mångfalden är hög där ålgräsängar finns. Större djur, som till exempel fiskar, söker sig in från öppet hav till ålgräsängar för att hitta föda. Därmed är Ålgräset viktigt också för det liv i havet som lever på djupare vatten utanför ängarnas gränser.

Foto: Vivian Kristoffersson, Gullmarsfjorden.

Varför blir det manet"soppa" vid stranden där jag badar?

Maneter är plankton, vilket betyder att de driver med strömmar. Om många maneter hamnar i samma ström driver alla med strömmen till samma plats. Om denna platsen exempelvis är en badvik blir maneterna kvar i viken då de inte kan simma mot strömmen ut ur viken. Med tiden samlas fler och fler maneter och en härlig manet"soppa" bildas! Maneter kan även ansamlas i en och samma ström på öppet hav,  vilket gör att manet"soppa" även kan påträffas långt från kusten.

Foto: Vivian Kristoffersson, Skånes västkust.

Är det sant att bläckfiskar har blått blod?

Ja, det stämmer. Det beror på att det protein som bläckfiskar har i blodet för att ta upp syre (haemocyanin) innehåller koppar. De flesta ryggradsdjur, inklusive människan, har ett motsvarande protein i blodet för att ta upp syre som innehåller järn (hemoglobin). På grund av att bläckfiskens protein innehåller koppar och inte järn blir blodet blått istället för rött. 

Foto: Stefan Svendsen, Gullmarsfjorden.

Hjälp! Havet är rött, varför då?

Det beror på kraftig tillväxt av den encelliga, rödfärgade dinoflagellaten Noctiluca. Blomningar av Noctiluca sker världen över och kallas "Red tides". I Sverige kan blomning ske året runt (se foto). Viktigt att komma ihåg är att de kan vara hälsovådliga för människan.

Foto: Anna Ekman Petersson, Västragötaland i december.

Jag ser vit botten när jag dyker, vad är det?

Det vita på botten är områden där syrebrist har uppstått med svavelvätebildning som följd. Svavelväte är akut giftigt och det tillsammans med syrebrist leder till bottendöd.

På grund av den pågående övergödningen är produktionen av organiskt material i haven stor och stora mängder döda alger, djur och växter sjunker till botten där de bryts ner och orsakar omfattande syrebrist. Svavelvätet produceras sedan av bakterier som lever i den syrefria miljön på botten.

Bottendöd av detta slag förekommer i haven runt Sveriges kust. Ungefär 18 procent av de djupa bottnarna i Östersjön beräknas vara helt syrefria med hög koncentration av svavelväte. Även grunda bottnar kan vara drabbade (se foto).

Källa: Sveriges miljömål, Ingen övergödning, 2023.

Foto: Vivian Kristoffersson, Skånes västkust på 10m djup.

Varför är övergödning inte bra för havet?

Övergödning innebär att det finns ett överskott av näringsämnen (kväve och fosfor) i havet. Näringsämnena kommer från mänsklig aktivitet på land och ger upphov till kraftig tillväxt av alger, både i vattenmassan och på botten. När algerna i vattenmassan dör sjunker de till botten där de bryts ner, vilket leder till syrebrist och bottendöd. Detta sker idag i havet på alla djup. 

På grunda bottnar växer fintrådiga alger till snabbt i stor mängd. Dessa alger kan helt täcka botten och därmed kväva andra alger som lever där (ex. Blåstång, se foto). De fintrådiga algerna förändrar också miljön så pass att de bottendjur som vanligtvis lever på dessa bottnar inte längre kan leva där.

På grund av övergödningen riskerar hela ekosystem att slås ut och den biologiska mångfalden att dramatiskt minska världen över med allvarliga konsekvenser för havet som följd. 

Foto: Vivian Kristoffersson, Skånes västkust.

Jag ser “bajshögar" på botten när jag badar, vad är det?

Det är just det, högar av ett sorts bajs. Den skyldiga är Sandmasken, Arenicola marina, som lever i mjukbotten i U-formade gångar på grunt vatten.  Det är en färgglad mask som kan vara  antingen gul, röd, rosa eller svart och kan bli upp till 20 cm lång. Den äter bottensediment på jakt efter organiskt material. "Korven" som syns på botten är det bottensediment som har passerat genom masken och är urlakat på organiskt innehåll.

Foto: Vivian Kristoffersson, Gullmarsfjorden.